Eller, är det verkligen alltid så när det kommer till att mjölka ur lite till ur framgångsrika filmtitlar och franchises? Nej men faktum är ju att vi genom åren, enda sedan filmindustrins barndom, faktiskt fått se ett större antal varianter på framgångsrika rullar dyka upp på vita duken i riktigt bra tappningar. Möjligen går dessa kvalitativa prequels, sequels och remakes endast en bråkdel av allt som pytsas ut, men likväl.

Just uppföljare verkar biopubliken aldrig få nog av och vi är väl många som kan nämna ett par favoriter bland dessa. . ”Evil Dead II”, “Aliens”, “Nightmare on Elm Street 3: Dewam Warriors ”, ”Friday the 13th: The Final Chapter”, ”Scream 2”, ” Final Destination: Bloodlines” … ja listen kan bli hur lång som helst. Redan de tidigaste skräckfilmsklassikerna visade vägen vad gäller satsning på uppföljare. Universals monsterfilmer från 1930-1940-talen är typexempel och rönte stora framgångar med produktioner som ”Dracula's Daughter”, ”Son of Dracula”, ”The Bride of Frankenstein”, ”Son of Frankenstein” och ”The Mummy's Hand”. Hammer var inte sämre när de återupplivade de gamla skräckfilmsmonstren under 1950-1970-talen i form av rullar som ”Dracula, Prince of Darknes”, ”Dracula Has Risen from the Grave”,  ”Scars of Dracula”,  1970, ”The Curse of Frankenstein”, ”The Revenge of Frankenstein”, ”Frankenstein Created Woman”, ”Frankenstein Must Be Destroyed” och ”Blood from the Mummy's Tomb”. Även utanför USA och Storbritannien producerades det evighetslånga filmserier som exempelvis de japanska ”Godzilla”-filmerna. Uppföljare skulle fortsätta att pumpas ut även efter dessa filmbolags storhetstid, mycket tack vare slashergenrens uppsving under 1970- och 80-talet. ”Halloween”, ”Friday the 13th”och ”A Nightmare on Elm Street” är typexempel, där ett par uppföljare sticker ut från mängden. Andra samtida filmserier som ”The Living Dead”, ”Alien”, ”Evil Dead”, "Hellraiser" och ”Predator” visade på att nästan vilken framgångsrik film som helst kunde få en eller flera uppföljare. Populariteten för denna typ av franchise har fortsatt med serier som ”Child´s Play”, ”Scream”, “Ring”, ”Ju-on”, ”Saw”, ”Paranormal Activity”, ”Insidious”, ”The Conjuring”, ”The Purge” och ”Final Destination” för att5 bara nämna några. Självklart har det inte alltid varit en så lyckad idé att skapa filmserier av mer tveksamma produktioner, det finns inte så många förmildrande drag vad gäller serier som ”Leprechaun”, ”Texas Chainsaw Massacre”, ”Children of the Corn, "Sharknado" eller ”Amityville”. Medan många skräckfilmsserier nöjer sig med att återberätta samma historia om och om igen är det därför alltid glädjande när en franchise faktiskt vågar ta ut svängarna. Det kan innebära introduktionen av nya intressanta karaktärer, utveckling av seriens mytologi eller ändra stil genom att omfamna nya genrer i själva upplägget. Att gjuta nytt blod i en serie som rullat på ett tag är en utmaning, men det finns exempel på att det kan löna sig. Det finns definitivt uppföljare som förtjänar ett större genomslag än vad de kanske fått. Typexempel är ”A Nightmare on Elm Street 3: Dream Warriors”, ”Return to Sleepaway Camp”, “Phantasm II”, “Bride of Re-Animator”, “The Exorcist III”, “Bride Of Chucky”, “Final Destination 3” och “Predators”.

Om sequels ger oss mer av en historia vi fastnat för så går det så klart även att locka med berättelser om hur allting en gång började. För varför nöja sig med att endast ta en historia framåt när man även kan backa bandet. Så självklart har alla serier av rang inte bara uppföljare utan även en eller flera prequels. En stor del av StarWars-världen bygger ju t ex på sådana historier. Men att återskapa en bakgrundshistoria behöver inte alltid vara en så bra idé. Det hela kan gå överstyr då saker och ting ska förklaras men det hela inte faller så väl ut då frågor ska besvaras vilka inte behövde några svar eller upplägg från tidigare delar i serien bara återupprepas igen. En prequel riskerar ju också att förta mystiken från den värld filmserien bygger på. Och det är inte heller så lätt att berätta en fängslande historia när publiken på förhand redan vet vad som kommer hända framöver. Typexempel är ”Exorcist: The Beginning”, ”The Thing” från 2011, ”Wrong Turn VI”, eller “The Texas Chainsaw Massacre: The Beginning”. Som tur är verkar skräckfilmsgenren vara välsignad med ett flertal talangfulla filmskapare som faktiskt vet hur man även kan berätta en bra bakgrundshistoria som utspelar sig i en redan etablerad värld. En del av dessa prequels är faktiskt i princip lika bra som originalet, som ”Pearl" i jämförelse med ”X”, ”The First Omen” i jämförelse med ”The Omen” eller ”Orphan: First Kill” i jämförelse med ”Orphan”. ”Ouija: Origin of Evil” och ”Annabelle: Creation” är helt klart bättre än originalfilmerna. Så visst finns det prequels som borde få mer kärlek, Ett par exempel är ”Ring 0: Birthday”, ”Tremors 4: The Legend Begins”, ”Hell House LLC Origins: The Carmichael Manor”, ”Final Destination 5”, ”The First Purge”, ”Prey” och ”Saw X”.

Slutligen har vi remakes och reboots, vilket varit vanliga inslag i filmvärlden i årtionden. Detta fenomen förekommer ju inom alla genrer men är särskilt populärt inom skräckfilmen. Allt från älskade klassiker som John Carpenters ”The Thing” och David Cronenbergs “The Fly” till mer obskyra produktioner som remakes av Wes Cravens exploitation-rullar ”The Last House on the Left” och ”The Hills Have Eyes” har visat att det mesta går att omskapa för en ny publik. Kvaliten har,precis som i fallen sequels och prequels, skiftat enormt. Vissa remakes har överträffat originalen eller är väl så bra medan andra är så usla att de knappt förtjänar att nämnas i samma sammanhang som inspirationskällan. Eftersom flodvågen av remakes är så stor är det emellertid lätt att missa de guldkorn som faktiskt levererats. Vi lägger så mycket energi på att klaga över alla remakes att vi faktiskt riskerar att missa de som är bra. Och remakes har ju filmindustrin sysslat med ända sedan begynnelsen, så det är inte direkt ett nytt fenomen. Att ta en bra historia men analysera den från en annan vinkel eller uppdatera den till den rådande samtiden kan faktiskt innebära ett lyft. Visst blir det ofta fel när vinst går före kvalitetstänk, och framför allt närman försöker ta den lätta vägen att kopiera gamla klassiker. Då kan det bli platt fall som i remaken av ”Psycho”, ”The Fog”, Rob Zombies ”Halloween”-filmer, ”A Nightmare on Elm Street”, ”The Wicker Man” etc, etc. Och att uppdatera de gamla klassiska filmmonstren behöver ju inte sluta som ”The Mummy” från 2017, det är ju bevisat med produktioner som ”Nosferatu - Phantom der Nacht”, ”Mary Shelley's Frankenstein”, "Bram Stoker's Dracula" och ”Nosferatu” från 2024. Men framför allt är det väl alla amerikanska remakes av utländska succéer som i vår tid gett remakes ett så dåligt rykte, ”The Eye”, ”Dark Water”, ”Shutter”, ”The Uninvited”, ”Martyrs”, The Grudge från 2020 (en remake av en remake). The list goes on … Men visst finns det som sagt bra remakes också, så låt oss sluta med ett positivt anslag. Förutom redan nämnda har vi exempelvis “Little Shop of Horrors”, “Invasion of the Body Snatchers”, ”Cat People”, ”The Blob”, ”Willard”, ”Dawn of the Dead”, “The Crazies”, “Maniac”, “Evil Dead” och “Suspiria”. Troligtvis blir det ingen av dessa vi kommer att visa denna kväll. Vilken typ av film det blir avgör så klart ni som vanligt genom att rösta på den tagline som kittlar mest.

Och självklart laddar vi upp med ett quiz. Kan ni skilja uppföljare från förlaga, kopia från original? Ja det är ju inte så lätt alla gånger. Men vi testar väl att plocka fram ett par exempel så får vi se hur det går i denna vårsäsongens  sista latiolajbanlek. Det finns säkert något pris att plockapå sig om man lyckas bärga en seger, men inte mibs en pytteliten ödödlighet i och med en inteckning i ToB:s Hall of Fame-lista. Evenemanget är naturligtvis gratis som alltid. Kom i tid om ni vill försäkra er om en bra plats. Dryck och snacks finns att inhandla i baren.

Kvällens program: Torsdag 22/5 2025 
19:00 - Dörrarna öppnas 
Ca 19:30 - ToB;s SkräckfilmsQuiz 
Ca 20:00 - Kvällens film 
Ca 22:00 - Prisutdelning 
Ca 22:30 – Closing Time

Plats: Skjul Fyra Sex, Adress Fiskhamnsgatan 41 
(ingång på sidan mot Älven)
Hållplats: Chapmans Torg 
Karta

Vi ses!

ToB-gänget